Mood board Röst och Rörelse

Min senaste masterkonsert, 5 nov 2019.
Video på den här länken: Masterkonsert 5 november

Hur kan vi göra rörelser kopplade till andning? Drömvävarsång har blivit organiskt och bra med rörelsen till andningen, på samma gång organiserat och oorganiserat.

En musikalisk-rörelsefras på ljudlös melodi. För mig är visuella och audiella cuer ungefär jämnställda. När jag räknar in rörelsen som en del i helheten, att en rörelse är som ett tyst ljud, en tyst fras, en tyst melodi. Vi kan alla bli dirigenter i detta. Det behöver inte alltid vara jag som ”dirigerar”. Många i bandet kan ha denna cue, det har fördelat sig på fler när vi ser vad som passar bäst, jag har inte räknat ut det på förhand att alla ska få varsitt ställe.

Jag tänker att jag kan inkludera många trådar jag funnit i otaliga timmar med dansundervisning i lindyhop, bluesdans, balboa, boogie woogie. I den subkulturen är kreativiteten stor, folk dansar av passionerat förhållande till dansen, vill improvisera, hitta sin egen balans över fötterna, föra, följa, leka, kommunicera, hitta flow, dansmagi, dansgolvets poesi, vara knasig och lite ful, allt behöver inte vara fint, du kan leka med en persona eller roll på dansgolvet. Många rörelser har ett eget namn, susie q, trucking, swing out, pure bal. Jag hittar synonymer i musiken och sången. Jag vill namnge vissa av våra rörelser. Drömvävarsångens rörelse, vad heter den? Den nya rörelsen är på väg att få namnet AOC efter sin förlaga.

Lina Nyberg föreslog stamp, knäpp och klapp, body percussion. Det är bra. Det är kropp.

Vi kanske ska använda trucking som ett sätt att förflytta oss mycket långsamt. I sången Sai? Kan synkas bra. Även byta riktning på sista slaget i frasen, liknande det sätt jag en gång lärde mig i Herräng, att byta riktning på 8an.

 
Stråkmusiker som rör sig över golvet. Bra initiativ, men jag är inte så förtjust i det lite statiska gåendet.
Edvard Grieg "From Holbergs Time" (op40) - Rigaudon
Rigaudon

Alexandria Ortega Cortez push.
Se filmklipp: https://www.youtube.com/watch?v=2ueOgP5OqFo

AOC-push är en rörelse jag såg i en intervju med Alexandria Ortega Cortez. För att understryka vad hon menar lyfter hon händerna i axelhöjd med handflatorna öppna rakt framåt, andas in djup och på en bestämd utandning trycker hon något osynligt ifrån sig. Armarna sträcks ut rakt framåt i detta, och händerna visar stopp med handflator öppna, fingrarna uppåt och utspridda. AOC-push, rörelsen, kan läggas in en enda gång i Tellas sång, slutsvansen na naiani, där vi brukar sjunga fyra takter. Vi kan istället sjunga halva, de två första takterna, och istället haka på rörelsen AOC på detta, två takter, och push-rörelsen kommer på nästa etta där stråket går igång som melodibärande och lead. Jag provar mig fram, kollar i spegeln, AOC avslutar sin rörelse med att titta ner i golvet, och jag tänker mig att vi tittar rakt fram på publiken istället. Vi kan prova att kombinera swosh-rörelsen med att vrida oss ut mot publiken, ett överraskningsmoment. Spänner en båge, släpper pilen.

Vad är den här trenden att folk skriver saker inne i handflatan och lägger upp bilder på instagram? Gå med eller emot? Jag ställde frågan nu i insta-kontot WhiteMonday2019. Tankar till att skapa bilder med budskap, ord i handflata.